30 oktober

Halloweenfest hos Jonas igår med vänner till familjen. Stod iår igen ute i ett par timmar och frös under spökvandringen och försökte skrämma livet ur grupperna som gick förbi. Klockan blev rätt sent när vi kom tillbaka så blev i princip att lägga oss direkt för att vi var så kalla och trötta.

Idag har jag (vi) storstädat Jonas rum, det var riktigt äckligt, så mycket damm och annat skräp. Det var länge sen det städades och vi är inte där speciellt mycket och när vi väl är där är det inte det första man tänker på. Jag har dock velat städa därinne jävligt länge nu men inte haft orken eftersom att det är så mycket. Och sen vet ni ju hur grabbar är, nu ska jag inte dra alla över en kamm men många är ju blinda och förbaskat lata när det kommer till att hålla rent och städa och Jonar är tyvärr en av dem. Så idag tog jag tag i det ensam och när Jonas kommer för att se vad jag håller på med säger han "men.. måste vi göra det där nu?" haha as ususal.

Imorgon drar jag, Jonas, Jocke och Sofia till Valdemarsvik där deras föredetta låtsaspappa har sitt landställe, stannar där till torsdag och jag ser fram emot det jättemycket :) Nu ska vi göra matsedel och skriva en lista på vad som ska handlas!

Jag får liksom ingen ordning

En del av mig tror på det, en del av mig känner att saker och ting måste bekräftas för att jag ska tro på det.. Men när människor som absolut inte tror på det helt plötsligt ändrar inställning helt när en person som inte vet någonting om en förmedlar saker om ens liv från en person som inte längre finns så känns det lite som en bekräftelse.

Jag har fått fler bekräftelser ikväll, att det inte bara är jag som känner ett obehag och "jag-vill-inte-vara-här-ensam-känslan" här uppe på övervåningen. Men jag är fortfarande delad.. Och kommer nog fortsätta att vara det resten av mitt liv. Jag är ju inget medium. 

Att två personer som inte vet om varandra känner samma sak på samma plats, och säger samma sak på samma plats, kan det vara en slump? Det känns inte som det.. Hur skulle det kunna vara det?

Om det är som jag har fått höra ikväll, att ska det vara relativt lugnt nu, det får vi se. Obehaget och den där känslan ska ha försvunnit med personerna som gick vidare. Skulle det vara så att jag inte längre får de där känslorna när jag är här uppe är det yttligare en bekräftelse. Eller är allt bara inbillning? Och inbillar jag mig nu att det är borta bara för hon sagt att mannen med det skadade benet gått vidare in i ljuset, till andra sidan.

Man kan rent av bli tokig av att fundera på det okända, det ingen egentligen har riktiga bevis för. Men jag är nyfiken, intresserad och vill tro på det, att det faktiskt är sant att avlidna människor finns bland oss och att vissa människor kan känna, se och prata med andra sidan.

Huset är 250 gammal, mycket har säkert hänt här.

Om en månad ska jag delta i en seans med ett av Sveriges bästa medium som även var här nu i veckan, jag längtar. Det ska bli fruktansvärt spännande och jag hoppas det hjälper mig lite med vad jag ska tro på.

26 oktober

Det var länge sen jag var så trött som jag var imorse, jag somnade både på spårvagnen och bussen till skolan. Så idag blir det att sova tidigare för allt blir så jäkla jobbigt när man är för trött.

Skolveckan börjar lida mot sitt slut och jag tror fortfarande att det är torsdag idag. Det är inte alls jobbigt när man kommer på att det inte alls är torsdag idag och fredag imorn utan att det är två dagar kvar innan lov.


25 oktober

Kort dag i skolan - grupparbete fram till lunch, käk på chiliwok med Becca och tillbaka till skolan för utvecklingssamtal. Hann även med att gå ut och gå en sväng med Stella (en av lamorna) i väntan på samtalet. Under eftermiddag/kvällen har jag varit på Partaj med Jonas och köpt utklädnad till halloween! Jag ska vara nunna och mammas kommentar var att jag faktiskt passade i dräkten, att den klädde mig. TACK! Besökte Becca och Nico efter att vi hade anlänt hemma och käkat för lite plugg.

Såhär vacker kommer jag vara på lördag med ett annat, mycket större, coolare kors! Utan bibel dock.





Nu blir det att lägga sig och plugga lite till. Puss.


23 oktober

Idag firar jag och Jonas ett år tillsammans. Det har varit ett fantastiskt underbart år och jag hoppas att detta bara är en början. Finns inte ord för hur mycket jag älskar honom.

Vi har inte gjort något speciellt men var ute och åt på vårt favoritställe Texas Longhorn, det var lika gott som vanligt och supermysigt.

Har precis skrivit resegarantin och händelsen i ett separat brev samt förklarat lite svåra ord som vi fick på samhällskunskapen. Är nog första gången jag slarvar riktigt rejält med en läxa men jag orkar verkligen inte, och eftersom den redan är en vecka försenad måste den nog in imorn. Det blir bra endå!

Godnatt.

23 oktober

Kvällen fortsatte med att äta upp den supergoda maten vi gjort och efter det blev det filmen My sister's keeper som visades på tv4. En enligt mig mycket bra och gripande film. Nu ligger jag och Jonas i sängen och ska alldeles strax sova. Det är en viktig och fin dag imorgon!

Tänkte att det kanske är kul att få en bild på namn som nämns en hel del i min blogg och förmodligen kommer fortsätta nämnas. Här är Jocke, Jonas två år yngre bror, och hans flickvän Sofia. 

Det här sista fotot älskar jag. Det är bara så himla vackert.

Kanske känns onödigt och överdrivet att lägga upp tre foton. Men dem har så himla många fina på dem tillsammans så ville helt enkelt dela med mig av mer än ett :)

22 oktober

Ikväll är det jag, Sofia och Jocke som står för matlagningen här i huset medan Anna jobbar och Jeppe och Jonas ligger och tittar på tv. Just nu står Jocke och steker köttet medan jag och Sofia sitter vid varsin dator, perfekt! Så ska det vara.

Tidigare idag har vi varit på minnestund för Jonas och Jockes farbror Matti Gustavsson. Vi tillsammans med deras farföräldrar besökte först graven och sedan begav vi oss till Motalas fotbollsarena. Matti var en väldigt bra fotbollspelare i Motala AIF men omkom tragiskt i en bilolycka 1998. Klubben tillsammans med Mattis föräldrar (Jonas och Jockes farföräldrar) och exflickvännen har stiftat en minnesfond. Pengarna som hamnar där går till ett pris som består av bland annat en pengastependium. Varje år utses en spelare till "den bäste spelaren" men också till ett väldigt gott föredöme som går i Mattis fotspår och får detta pris. Jag tycker det är väldigt fint och det var trevligt att få delta.

21 oktober

Precis kommit hem från skolan. Det här var en dag som kändes hopplös och hemsk i eftermiddags men som blev riktigt bra till slut. Vi kom äntligen igång med det praktiska i vårt projekt. Jag och två tjejer till ska klickerträna skolans lamor. Lamor ser ju ut som väldigt dumma djur men dom är så jäkla smarta och det är faktiskt häftigt att se. Jag har aldrig tränat djur, varit intresserad dock men aldrig gjort det och det var riktigt roligt. Man blev så himla glad när man fick resultat, att dem fattade vad dom skulle göra, det gjorde en lite varm inombords.

Har bara mellanlandat hemma, ska till Linköping senare men Jonas busskort börjar inte gälla förrän fem så får vänta tills dess. Vi tänkte dra och handla lite gott till kvällen och sen köpa hem något från pizzerian. Blir en riktig mysfredag!


Bild från i somras!

18 oktober

Så irriterande! När man väl fått motivationen och orken till att göra klart ett efterliggande arbete fungerar inte sidan man absolut behöver för att ens kunna göra klart det!

17 oktober

Det var inte lika jobbigt att komma tillbaka till skolan som det kändes att det skulle göra igår. Förutom vårdcentralen och skolan har jag inte gjort mycket vettigt alls. Hade tänkt ta tag i lite arbeten när jag kom hem från skolan men drabbades av huvudvärk och somnade till halv nio. Sen dess har jag och Jonas träffat Marcus en stund och glott på tv.

Imorgon väntar en kort dag i skolan då jag slutar 11.40, kärlek till sådana dagar!

16 oktober

Idag har jag storstädat rummet, slängt en massa grejer och tvättat. Framåt kvällen tog jag och Jonas en sväng till maxi för att handla en pärm till mig, men vi fick också med oss en vinterjacka plus lite annat bra till Jonas. Vi hann även med att åka förbi Marcus och hämta lite grejer samt åka förbi Becca och Nico för att hämta drickan som blev över från i fredags.

Det är farligt att vara långledig mitt i terminen, det var länge sen jag hade söndagsångest men nu har den anlänt and it sucks! Ligger och glor på The vampire diaries fast jag vet att jag egentligen borde läsa på religionen till imorn, göra etikuppgiften i svenskan eller göra klart hemprovet i utrotningshotade arter från förra året.. Det får vänta, klockan är ändå alldeles för mycket nu.

Imorgon väntar ännu ett besök på vårdcentralen innan skolan, jag vet inte hur många måndagar jag varit där nu och jag börjar bli trött på det. Ska käka medicinen i ca två månader till så ca åtta besök kvar, åtta stick i fingret kvar..

15 oktober

All denna ledighet jag fått under veckan gör att det känns ungefär som ett lov som håller på att ta slut alldeles för tidigt. Tog ju ledigt tisdag och onsdag samt att jag haft studiedag torsdag och fredag.

Igår blev det en väldigt spontan utgång tillsammans med Becca. Tjejen som hoppade på fel tåg, åkte åt fel håll från Katrineholm och hamnade i Flen! Allting löste sig till slut och vid halv elva ca var hon i Norrköping. Hade riktigt roligt och vi blev kvar ända tills det stängde. Dock hände det en sak som absolut inte fick hända..

Jag skötte mig perfekt, drack inte speciellt mycket för benets skull och tog det jävligt lugnt med allting hela kvällen. Klockan var ca 10 minuter innan stängning och vi hade väl tänkt röra oss från dansgolvet vilken minut som helst. Såklart ramlar en tjej, och hon ramlar inte vart som helst utan hon ramlar på mitt skadade ben. Jag fick alltså hela hennes kroppsvikt på sidan av mitt ben från under knät precis och nedåt. Knät ger vika och gör jävligt ont, ofcourse, kändes precis som kvällen jag skadade mig och jag tvingas halta därifrån. Kunde dock gå helt normalt utan smärta några minuter senare, var bara att ta taxi hem för att sova och se om jag skulle kunna stå på benet dagen efter (idag).

Och ja, jag kan gå idag. Knät är lite stelt, förmodligen lite svullet också på sina ställen. Skaplig lättnad och jag vet inte vart jag skulle tagit vägen annars. Men seriöst, känns som om chansen att detta skulle hända just mig med ett skadat ben är typ 1 på 100. Och det roliga är att jag tidigare i veckan, när jag tackade nej till onsdagens utgång, sagt "Det är inte så troligt att det skulle hända just mig, och det skulle säkert inte hända, men det kan ju vara en sån liten sak som att någon ramlar in i mitt ben. Chansen är ju rätt liten men även om jag tänker mig för och tar det jävligt lugnt så skulle det ju kunna hända även om chansen är ytterst liten."

Jag hoppas inte att den där smällen har påverkat skadan.. Vilket den borde ha gjort med tanke på hur ont det gjorde och vart hennes kropp hamnade. Det kändes ungefär som att knät åkte ur led och sen tillbaka igen, som en gummisnodd. Men jag hoppas verkligen inte den gjort det. Det känns ungefär som att om korsbandet inte var helt av innan, då äre det nu!

Stockholm 11 - 12 oktober






Blev en lugn och otroligt bra konsert som avslutades med ett par drinkar tillsammans med Emmy på N-see bar i närheten av hennes lya. En alldeles lagom perfekt vistelse i Stockholm.


11 oktober

Denna dag kommer bli awesome, morgondagen likaså. Om en timme kommer Eve ner till mig och så ska vi ta oss ner till rese för att ta en buss till Stockholm. Ikväll är det vår tur att se Lasse på cirkus och jag hoppas att det blir lika grymt som jag hört att det varit dem tidigare dagarna.


9 oktober

Första riktiga "hemmahelgen" på länge känns det som. Åkte till Jonas far direkt efter skolan i fredags och är fortfarande kvar. Har både igår och idag jobbat tillsammans med Jonas, Jocke och Sofia. Känns skönt att håva in lite lättförtjänta pengar :)

Blev klara med allt arbete för ett tag sen och väntar nu på mat. Ikväll blir det film och massa gott med Jonas och Jocke!

Jag tror nog att bilderna talar ganska bra om vad vi har gjort! I ett hörn på de där svarta häftena finns det ett hål, där ska ett sånt där gummiband in och knytas så att häftena sedan kan sitta på en bag in box. 3400 har vi gjort, alltså jävligt många hundra knutar var!



5 oktober

Sammanlagt 7 dagen i skolan och nu känns det på riktigt sen vi kom tillbaka från sommarlovet. Hann ju knappt börja skolan och komma igång innan jag skadade mig och jag blev borta från skolan i 5 veckor på grund av skadan, beteendestudien, praktiken och Frankrikeresan.

En glädjande sak, idag släppte jag mina kryckor. Men jag fick ett tyngre besked i måndags då jag var hos sjukgymnasten. Sure, jag visste att korsbandet hade tagit lite stryk när jag skada mig, men jag trodde bara att det var slitet. Slitet har det varit sen min förra skada så tänkte att när jag väl får släppa kryckorna kan jag börja rehaba och sen leva ett normalt liv efter ett tag. Men, dem misstänker att korsbandet är av, är det så blir det operation, lite mer kryckor och sedan många månaders rehabilitering.. Jag vet inte om jag pallar det, självklart måste jag, men det kommer bryta ner mig så sjukt mycket.

4 oktober

Bilder och information om Frankrike kommer upp så fort som möjligt. Eftersom att det är så otroligt mycket bilder jag vill lägga upp måste jag ha tid och ork till det och det har jag varken haft eller har nu. Kan iallafall säga att veckan där var underbar och jag längtar tillbaka som bara den! Dels efter familjen och alla fransoser men också efter de varma och händelserika dagarna med alla från Himpan.
Puss.


RSS 2.0